tisdag, december 09, 2008

vända håll

Sverige. Granar med snö. Skog som aldrig tar slut. Djupaste mörker och klaraste ljus.
Ett hjärta så fullt att det brister i vattendroppar, snökristaller, fuktig mossa.

Jag längtar hem nu.
Så här låter det.



3 kommentarer:

Heldri sa...

Åh, mys! Jag tycker du beskriver din hemlängtan väldigt bra.

Ronja var den första boken jag läste själv när jag väl lärt mig läsa. Än idag älskar jag både boken och filmen!

Anonym sa...

Underbart, jag älskar den musiken!
Det är så jag längtar hem till Sverige jag med, fast jag ÄR här. :)

Cecilia N sa...

Slutbilden var ju rena Helmer Osslund!

Välkommen hem!